Ett personligt fallskyddssystem används för att förhindra eller mildra skador vid ett fall. För att uppnå ett ­komplett personligt fallskydd krävs att systemet uppfyller gällande normer och regler i fyra punkter och att ­dessa produkter används tillsammans. 


1. Förankringspunkt

Förankringspunkten styrs av EN 795, när det gäller personligt fallskydd och dess förankring. En förankrings­punkt kan vara en balk, ställning, svetsad konstruktion, temporär horisontell lina eller liknande. ­Standarden säger att förankringspunkten måste hålla för en statisk belastning på minst 12 kN under 3 minuter. Förankrings­punkten bör placeras så högt som möjligt och så vertikalt som den kan i förhållande till arbetsstället för att undvika pendlings­effekter och kontakt med underliggande nivåer vid ett eventuellt fall.

2. Kopplingsanordning

Kopplingsanordning är den detalj som sammanbinder förankringspunkten med falldämpningsutrustningen och helselen. En kopplingsanordning kan vara ett bandsling, en stållina eller en karbinhake. Kopplings­anordningen ska uppfylla kraven enligt EN 362 och klara en belastning på minst 15 kN under 3 minuter.

3. Falldämparlina och block

Falldämpningsutrustningen är länken mellan kopplingsanordningen och fallskyddsselen. Den hjälper till att ­begränsa fallet för användaren och säkerställer att kroppen inte utsätts för en belastning högre än 6 kN. Utrust­ningen kan bestå av t.ex. falldämparlina, falldämpare eller förankringslina med block eller glidlås. Det är viktigt att beräkna den potentiella fallhöjden för att välja rätt utrustning. Stötdämpande enheter måste uppfylla EN 355.

4. Fallskyddssele

Fallskyddsselen är den del av det personliga skyddssystemet som bärs av användaren. Valet av sele beror på 
användning, miljö och typ av arbete, men endast helsele är godkänd som fallskydd. Det är viktigt att selen sitter på ett sådant sätt att användaren hålls fast vid ett fall och inte riskerar att glida ur selen. Fallskyddsselen måste uppfylla kraven i EN 361. 

 

Image